Tiende dag Hurtigruten

 we zijn bofkonters van de bovenste plank. Toen we wakker werden scheen de zon, warm, heet. Vanuit onze raam zagen we de boot aankomen. Het bleek later de ‘verkeerde’ Deze was de noordwaartse boot, wij moesten met de zuidwaartse Hurtigruten. Onze boot heet Trollfjord. Wat is nou Hurtigruten? Dat is oorspronkelijk de postboot. Als je op kaartkijk van Noorwegen is het noordelijkse deel heel smal, fjorden steken steeds het land in. Zou je over land willen gaan, dan moet je vele fjorden oversteken; met een pont of ligt er, als je mazzel hebt, een brug. Ik hoorde voor het eerst over Hurtigruten toen ik ‘Dinas boek’ las van de noorse schrijfster Herbjörg Wassmo. Dina was een zaken vrouw in de negentiende eeuw. Ze woonde in de buurt van Kirkenes, heel erg noord tegen de Russische grens. Wilde zij producten uit het Zuiden( lees Trondheim of Bergen) moesten ze komen met Hurtigruten. Wilde ze zaken doen of nieuwe klerenkopen moest ze zelf met Hurtigruten. Die was toen een houten boot, kon ongeveer 10 passagiers nemen. Het duurde een paar weken in Trondheim te komen – vele havens moesten aangedaan worden! In Trondheim huurde ze een huis, want ze bleef daar zeker een maand. Was het winter, moest ze wachten tot warmere tijden, voordat ze weer noordwaarts kon gaan. Tegenwoordig is Hurtigruten een groot schipmij, vele boten, zo groot als huizen die toeristenvan zuid naar noord als vice versa. Op ‘onze’ boot zagen we hoeksuite van het hotel. We hebben al 3 uur op de boot op zonnendek vertoefd in brandende zon. De eerste haven is al aangelegd en verlaten. Straks ga ik verder met het blogbericht. Slechte internet verbinding; de foto’ s willen iet overkomen.

TiONDE dagen Harstad Hurtigruten

Vi är världens lyckligaste ostar! När vi vaknade sken solen för fullt, varm, het. Vi såg Hurtigruten komma in tillkajen i Harstad. Fast det visade sig vara ‘fel’ båt;  det var den norrgående Hurtigruten. Vi skallmed den sydgående. Dom möts här. Ni vet väl vad Hurtigruten är? Första gången jag hörde talas om Hurtigruten var i boken ‘Dinas bok’ skriven av Herbjörg Wassmo. Läs den! Vi stitter nu på soldäck, det är nästan alltför varmt. Fortfarande har vi fjäll med snötoppar utmed båtens ‘ landsida’ . Hurtigruten lägger till vid flera hamnar. Just nu vid platser på Lofots öarna. Båten är lagom full. Ibland en kvarts timme, ibland ligger den still en timme eller så. Kan man kanske gå iland och köpa souvenirer?! Ute vid baren står nu en äkta kock med hög kocksmössa. Han bakar våfflor. Ock solen bara skiner! Ibland vänder vi på stolarna här uppe på soldäck, däck 9, följer solen. Plötsligen var där ett brudspar, hon i vitt och slöja. Också en idé att gifta sig på Hurtigruten. På eftermiddagen for vi genom ett smalt sund. Däruti från gick en liten smal fjord, Trollfjorden, namnet på vår båt! Kaptenen åkte ända in i fjorden. Bergen, med snö, stupade rakt ner i vattnet, smältvatten strömmade utefter bergväggarna. Kaptenen svängde båten först runt åt vänster, sedan runt åt höger. En riktig trolldans! Jag undrade om alla Hurtigrutebåtarna ( det finns 11 stycken) gör samma 3 D tur in den smala fjorden, eller bara vår, med namnet Trollfjord. Av kyparen hörde vi senare att alla Hurtigrutebåtar tar turen ” för att de är så små” . Det finns många fler båtar som transporterar resenärer längs Norska kusten, de tar 2000 passagerare, Hutigrutebåtarna ” bara” 800. De stora skeppen kan absolut inte åka in i Trollfjorden! Det var verkligen en upplevelse att ha varit med om detta! Det är också så märkligt att höga snöiga berg går så långt ut i havet. Somliga 1600 m höga. Senare åt vi lyxig middag på restaurangen. När vi kom till Svolvaer hade solen gått i moln och det regnade lite. Där blev båten liggandes i 2 timmar. Många hade bokat en ‘ mås safari’ ( måsarna kretsar hela dagen över oss!?!) vilken otur dom hade!